Socklot Folkskola - Wasa Tidning 20.1.1884

skickad 1 okt. 2013 03:26 av Socklot, Nykarleby

Nykarleby den 16 januari (Korrespondents till W.T.)

Är det werkligen så betungande att inrätta en folkskola?


Att Socklot (f. Sokaluoto) by, belägen några verst norr om staden och hörande till Nykarleby landsförsamling, lagt grunden till en ”stor folkskola”, har för någon vecka sedan stått att läsa i några af landets tidningar. Förhållandet eger dock sin riktighet. Det var redan förlidne höst som grundstenarne till skolan lades, dock utan någon af de i vår tid så vanliga grundstenshögtidligheterna. Upptimringen pågår som bäst och man hoppas hafva skolbyggnaden färdig till förstkommande höst.


Det har stundom framhållits, och mången har satt tro dertill, att folkskolors inrättande är öfverhöfvan betungande för de skilda kommunerna. Äfven ”märket Gånge Rolf” uttalade sig under fjolåret uti ”Norra Posten ” i ungefär samma syfte, förmodligen med ändamål att framlägga detta såsom en stilla ursäkt för den svenskatalande österbottningens å flere orter ådagalagda motvilja och obenägenhet att inrätta folkskola. Ursäkten var opåkallad, ty proportionsvis torde den svenskatalande allmogen hafva lika många folkskolor som den finskatalande; svepskälet för resten malplaseradt och från detta håll alldeles oväntadt.


Kostnaderna för Socklot folkskola synas emellertid lemna oss ett exempel på raka motsatsen af anförda påstående, eller huru föga betungande inrättandet af folkskola är. Skolbyggnaden, som kommer att inrymma en lärosal med 30 fots golvyta i kvadrat beräknad för 60 elever, en slöjdsal 25 fot lång och 18 fot bred, 2 rymliga rum för lärare jämte kök och tambur, äfvensom tvenne förstuguqvistar, har beräknats erfordra från hvarje tolftedels mantal 3 stockar, 1 ½ planka, 1½ bräde samt 250 takpertor, förutom timmerarbete, som äfven delvis utföres genom dagsverken af skolintressenterne. Då härtill lägges att Socklot byalag utgöres endast af 8 mantal, hvartill genom frivillig öfverenskommelse slutit sig Kuddnäs egendom (egare kapten E.D Olson ) och Jeansborgs kyrkoherdebol, samt att de flesta hemmansegare på några undantag när, innehafva 1-3 tolftedels mantal, äfvensom att hela byggnadens upptimrande öfverlåtits på etreprenad för den billiga summan af 400 mk, så torde deraf klarligen framgå att en skolbyggnad, äfven då den är af ganska respektabla dimensioner, ingalunda är för allmogen hvad man särskidt kunde kalla ”betungande”.

 

Vi hafva velat framlägga dessa för den större allmänheten visserligen mindre intressanta enskildtheter, i hopp att derigenom måhända kunna helst något litet inverka på någon tveksam kommun eller något byalag, som fruktar de stora kostnader, man åtager sig genom uppförande af egen skolbyggnad, och hvilka man i sjelfskapad inbillning gör många gånger större, än de i verkligheten visa sig vara. Blott ordentlig arbetsordning vid skolans byggande samt nödig sparsamhet iakttages, skall hvarje något större byalag med lätthet kunna uppföra åt sig en egen folkskola.

 

Hvad särskildt folkskolan i Socklot vidkommer, kan ytterligare tilläggas att, sedan 600 mks årligt statsbidrag till lärarens aflöning numera tillförsäkrats skoldistriktet, byamännen på ordförandens förslag vid stämman den 18 dennes beslutit att utan oförtöfvadt öppna skolan i hyrd lokal, samt tillkalla lärare. ”Vi äro ej vana vid stora hyror” utlät sig en af bönderna och så upphyrdes genast lokal, bestående af sal, 2 kamrar och förstuga för ett pris af 16 mark för hela vårterminen. – Antagligen öppnas folkskolan i Socklot redan den 20 dennes.

 

Så lätt går det att inrätta en folkskola. Viljan drar halfva lasset.

Comments