En enkas bön. Helsingfors dagblad - 12.12.1875

skickad 28 dec. 2013 06:44 av Socklot, Nykarleby   [ uppdaterad 28 dec. 2013 06:44 ]

Huvudstadsbladets Munsala korr. Skriver: Häromdagen erhöll korrespondenten ett bref från en mer än 70 årig sjömansenka eller hustru i Socklot by i Nykarleby, deri hon bönföll att undertecknad ville genom någon tidning efterfråga hennes man som hösten 1872 spårlöst försvunnit  i Ryssland.

Ifrågavarande matros, Erik Yrjas, en man af omkring 70 års ålder, seglade ut 1870 på ett kommersirådet E. G Wolff tillhörigt fartyg ”ercurius”, fördt af kapten Hällund. Hösten 1872 sjuknade Yrjas på färd från Marseille till Odessa, der han kvarlämnades på sjukhus då fartyget afseglade.

Då kort derefter ett annat, samma firma tillhörigt fartyg, som fördes af en kapten Grönqvist, ankom till Odessa, hade denne gått till lasarettet för att efterse huru det stod till med Yrjas. Då hade den sistnämda uttalat önskan att blifva förhjälpt till hemorten. Kaptenen försåg honom med resepenningar, förhjälpte honom till järnvägen och så reste mannen af inåt Ryssland – detta var hösten 1872 – och sedan dess har man intet hört från honom.

Sannolikt utstod han icke mer resans besvärlighet utan dukade under någonstädes i det inre af Ryssland. Hans åldriga maka sörjer nu öfver att hon icke erhållit någon underrättelse om mannens sista öden. Skulle nu en tillfällighet göra att någon vid jernvägar i Ryssland varande landsman som läser dessa rader, egde någon kännedom om den österbottniska sjömannens slutliga öde, gjordes mannens sörjande änka en stor tjänst om hon blefve underrättad derom i bref, hviket i sådan händelse kunde adresseras till Folkskolläraren A. Svedberg, Wasa, Munsala.

Man skall kanske tycka att vi göra för stor affär af en gammal sjöman; men må man ihågkomma att ingen klandrat lady Franklin* för de enorma uppoffringar hon gjorde för att finna de sista spåren af sin i polartrakternas isöknar försvunne man. En fattig sjömanshustru kan ju också ha ett hjärta som klappar lika varmt för den man, med  hvilken hon i nära ett halft sekel delat ljuft och ledt; men skillnaden är den att den fattiga sjömanshustrun icke har råd att utrusta kostbara expeditioner för att uppsöka sin i Ryssland försvunne man. Må hon därföre härmedelst få sin önskan offentligen uttalad, om också föga hopp förefines att hennes förfrågan skall leda till önskat resultat.


* Charlottas kommentar: Lady Jane Franklin (1791 - 1875) var hustru till upptäcktsresande John Franklin. Efter att han försvann under en expedition år 1845 sponsrade Lady Franklin sju expeditioner för att försöka ta reda på vad som hänt hennes man. Hennes stora ansträngningar gjorde den försvunna upptäcktsresandens öde till en av decenniets mest omtalade frågor.

Comments